fredag 31 maj 2013

Dagens (eller nattens) räddare i nöden


Jag har hållit på att bråka med vår AC. Speciellt på kvällarna när man ligger och försöker sova. Antingen har man den inställd på att den ska värma, och man kan ställa in den på hur låg temperatur som helst men det är alltid typ 25 grader varmt då. Eller så har man att den kyler och då finns det en magisk gräns. Är den inställd på 24 grader är det för varmt. Men ställer man in den på 23 grader är det iskallt och drar på en när man ligger i sängen. En kväll gick jag upp och försökte justera om den ca femtioelva gånger innan jag gav upp (eller blev tillsagt att ge upp). Så senaste veckorna har jag vaknat ofta flera gånger om natten av att det är så varmt. 

Men nu äntligen är räddningen här. En portabel AC, tjohooo!! Som en räddare i vit rustning! Denna kan man ju vända och vrida på så att den kalla luften inte blåser rakt på en. Och för första gången på länge har jag sovit en hel natt utan att vakna en enda gång. Förstå vilken lycka! Denna kommer att bli min bästa vän i sommar. Och tänk vad skönt om man kunde ta med sej den utomhus också när det sen blir 38 grader i sommar... Som en hund i koppel helt enkelt :)

torsdag 30 maj 2013

Det här med att vara ett par år efter...

Jag jobbar inom modebranschen. Då borde man alltid ligga steget före alla andra. Tycker man. Men med många saker är jag väldigt sen att ta till mej. (Nu är jag inte designer, så det är som tur inte min roll att vara visionären när det gäller framtida trender... Hade inte varit så bra på det gissar jag). När något blir väldigt hajpat blir jag nästan lite emot det. Men bara för en tid, sedan mognar jag ju såklart för det efter att alla andra slutat prata om det eller det blivit "vanligt". Så var det t.ex. med Stieg Larssons Millennium serien. Ett par år senare när typ alla läst alla tre böckerna, då började jag läsa dom. Eller när leggings blev trendigt för X antal år sedan. Det tog mej ca 3 år innan jag köpte mitt första par leggings (och ja, jag är inom modebranschen...). Och min motsträvighet att förnya mej när det gäller teknik ska vi inte ens parata om...

Hur som helst. Till sak. 
Vi håller på att kolla på en otroligt intressant serie, nämligen "Landet brunsås". Den handlar om svensk matkultur och matvanor. Varför äter vi som vi gör och hur har det blivit så. Man får sej verkligen en tankeställare när det gäller mat. T.ex. ett kilo köttfärs kan kosta mera än ett kilo köttbullar. Hur går den ekvationen ihop? Eller att nästan alla priser har höjts dom senaste decennierna, men matpriserna har i princip varit dom samma. Eller varför äter man något snabbt och stressigt för att hinna gå på yogapasset. Vi behöver yogan för den gör ju oss mera lugna och mindre stressade. Men hade det inte varit bättre att prioritera att äta i lugn och ro från första början så kanske vi inte hade känt oss så stressade att vi behövde yogan för att kunna varva ner? De säger mycket intressanta saker i serien och man börjar ifrågasätta ens eget beteende. Och verkligen inget illa om yoga, jag gillar det som träningsform. Men det är lustigt att tiden för matlagning och priset för råvarorna inte är så prioriterat... Eller, det kanske bara så för mej?

Så denna serie kan jag verkligen rekommendera!! Och det är ungefär 3 år sedan den sändes på SVT. Jag följer alltså min egen trend och är 3 år efter alla andra...  

onsdag 29 maj 2013

Kagen

Denna vecka har vi sverigekollegorna på besök, så det är fullt upp med andra ord på jobbet. Och det betyder ju också extra trevliga restaurangbesök! Ikväll blev det ett mycket gott besök på Kagen. Dom har teppanyaki buffé och varje bord har sin egen kock som står och lagar maten åt en. Och dom har så mycket gott man kan beställa in, allt från sushi, grillad fisk och pilgrimsmussla till lamm och filé mignon. Lätt att föräta sej med andra ord (vilket jag såklart lyckades med). Och ett par kollegor anmälde sej frivilligt att beställa grillad banan med glass. Det får man nämligen flamberat. Jag är osäker om elden verkligen gör något för smaken (visst, glassen smälter lite), tror det mera är för publikens nöje. Men vi var glada, mätta och belåtna och extra nöjda med en brinnande avslutning.

 


 

tisdag 28 maj 2013

Suzhou

Idag har jag och kollegorna varit ute i Suzhou. Eller jag tror det var i dom trakterna iaf... Inte helt hundra koll på vart vi åkte. Men bra var det i alla fall. Dock blir det inte så trevliga bilder då man är där i och med jobb. Så därför lägger jag istället upp bilder från vår dagsutflykt jag och P gjorde till Suzhou för ett par veckor sedan. Mycket roligare med semesterbilder än jobbilder ju...

 Suzhou kallas typ det östra Venedig. Och visst var det mysigt och fint, men kanske inte helt i klass med Venedig....
 Vandrade runt i "Gamla stan" med vår egna guide Maggie. Vi hade träffat henne på en tidigare semesterresa. Vad var oddsen att vi skulle ses igen?


 



 "Say chinese"
Maggie: "there are some guys that what to take a picture of you."
Jag: "öööh, okay?"
" Oki, say chinese again then...."

 Staden är känd för sina vackra gårdar. Jag vet inte hur jag tänkte, men jag hade föreställt mej öppna ytor och mera parkliknande trädgårdar med gigantiska blomsterarrangemang. Men nej, gården bestod av sten. Väldigt vacker sådan. Man ska alltså inte anta något här.

 Gården hette "Lion garden" för att vissa stenar kunde likna lejonhuvuden. Och inte helt förvånande tillhörde gårdarna förr i tiden någon rik person. Men idag är dom öppna för allmänheten (mot en liten entréavgift).
Dagsutflykten var väldigt härlig. Skönt att få lite omväxling från storstaden (här bor det ju "bara" ca 7 miljoner...). Man åker ut dit med tåg från Hongqiao. Dock är det bra att ha bokade returbiljetter. Vi fick på kvällen köa i 40 min för att få reda på att nästa tåg som har platser kvar går om 3 timmar. Försök smälta det beskedet när du har rejäl solsting och börjar bli småhungrig! Men vi löste det lite snabbt och smidigt med bil till Hongqiao och tunnelbana därifrån...

måndag 27 maj 2013

Saker för att motverka hemlängtan

Jag brukar sällan få hemlängtan. Men så brukar jag alltid ha små saker runt omkring mej som påminner om hem eller som betyder något viktigt för mej. Kan man kalla det minnes-materialist?? Vi packade inte med oss så mycket när vi flyttade från Sverige, men en del bilder, fotografier och tavlor kom med i handbagaget. Vilken skräck det skulle vara om man skulle ha checkat in dom och väskan skulle försvinna! Nej, allt viktigt och personligt hamnar i handbagaget. 



Dessa tre söta dockor köpte jag idag. Jag har tidigare köpt en uppsättning till mej och till mina två systrar. Tre dockor och tre systrar, passar ju perfekt! Men, min uppsättning packades ner och lämnades i Sverige. Jag menar, man kan ju inte köpa något i Kina för att ta dom till Sverige för att sedan ta tillbaka dom till Kina. Tyckte jag då... Men som tur är kan man ju i detta fall lätt köpa nya. Så ny är de tre systrarna tillbaka i vårt hem! 



 
 Det som var viktigt för oss (men som vi absolut inte orkade släpa i handbagaget) var böcker. Böcker brukar ju vara en verklighetsflykt, men i detta fall är det mera en "åka hem för stunden" upplevelse för mej. Dessa två böcker fick jag i julklapp innan vi åkte. Det är en Kaj Korkea-Ahos två böcker "Se till mej som liten är" och "Gräset är mörkare på andra sidan". De utspelar sej mestadels i Österbotten, Finland. Och eftersom jag själv är finlandssvensk och kommer därifrån är det extra roligt och intressant att läsa. Speciellt när små fraser ibland skrivs på dialekt, t.ex. "Valter ha no hadd dryyft å fråga vainda dag, nåår komber Ano?" Österbottniska dialekter är ju härliga, och lättförståeliga, eller hur? ;)

söndag 26 maj 2013

Söndagspromenad


Det finns många fina fina bloggar om Shanghai, och ett par har tipsat om denna nyöppnade galleria. Därför måste ju vi också testa den (ungefär en månad efter alla andra bara...). Den heter K11 och ligger på Huaihai Lu nära Huangpi Lu. 


 



 

I gallerian fanns bl.a. ett ställe som hade sina egenodlade sallad.



Lunch blev det på Azul urban, riktigt gott! Kan verkligen rekommendera!






När man har bott här en tid kommer man säkert att sluta fascineras över vissa saker. Jag är så pass ny i staden ännu att i princip det mesta fascinerar mej. T.ex. dessa gigantiska vägar.


 The avocade lady på 274 Wulumuqi Lu. 
 

"The Avocado ladyn" är en lokal kändis bland expats. Det är en frukthandlare med extra entrepenörsanda. Avokadon är tydligen väldigt dyrt i denna stad och då tog hon och började sälja dem till ett överkomligt pris. Därav namnet. I detta lilla fruktstånd kan man hitta lite allt möjligt, mycket grönsaker och frukter men också ost, vin, mjölk och kött. Hon verkar ha nischat in sej på att sälja till expats och anpassat sortimentet därefter (dom gånger jag har varit där har i princip alla hennes kunder varit expats). Och jag har till min stora lycka hittat majskorn så jag kan poppa mina egna popcorn!! (Halleluja-moment för mej, jakten är äntligen över. Äter popcorn var och varannan dag, och här är micropopcorn äckligt söta.... Eller smaksatta med t.ex. persika, men det har jag inte ens vågat prova). Och det roliga är att hon verkar vara rätt nöjd med sitt namn, nu finns till och med hennes egna kaffe att köpa. Frågan är om det är smaksatt med avokado??

Ny i bloggvärlden

Efter lite om och men, har jag bestämt mej för att startat en blogg! Här kommer jag att skriva om vårt liv i Shanghai. Jag är ny inom bloggvärlden, så ha lite tålamod med mej. Det kan ta en stund innan alla inställningar är rätt och innan jag kommit gång med bloggandet på allvar... Men har jag klarat av en flytt till Kina ska jag väl klara av att blogga om det! Så nu kör vi!