Visar inlägg med etikett Bali och Gili. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bali och Gili. Visa alla inlägg

lördag 28 mars 2015

Gili öarna

Den andra veckan  på min resa åkte jag till Giliöarna (eller särskriver man det, Gili öarna?). Hur som helst, det är tre små öar; Air, Meno och Trawangan och de ligger utanför Lomboks nordvästra kust. Man kan ta sej med båt till öarna från Bali. Men, jag hade hört och läst om att det kunde bli rätt höga vågor och inte så jättetrevlig åktur om man har otur. Och jag är lite halvrädd för att drunkna så jag tog den långa vägen: flyg Bali-Lombok, bil någon timme och sedan en 10 min båtfärd. Lite längre, lite dyrare, men kändes lite tryggare...

Jag började på Gili Air i två nätter. Av någon anledning hade jag lite svårt att slappna av här. Det hände väldigt lite på ön, vädret var rätt dåligt och jag kände mej lite "fast" på hotellet. Denna bild tog jag en morgon i soluppgången. Inte mycket till sol, men regnet höll upp i alla fall i 10 min så jag kunde gå ut en sväng.

Hotellet (Villa Senang) var helt okej annars. Jag skulle inte bo på Gili Air igen, så skulle inte bo här heller med andra ord... Badrummet var lite lustigt, det var halvt utomhus med en öppning i taket. Rätt härligt när man vant sej. Men, inte helt smidigt när det ösregnar och vatten kommer precis överallt. Inte så roligt toapapper efter det...

Dags att bege sej till Gili Trawangan för 4 nätter. Det gick reguljärbåtar två ggr om dagen mellan öarna, kostade ca 25kr.  


På ingen av öarna fanns bil- eller mopedtrafik. Antingen gick man, cyklade eller tog en hästtaxi. Vissa hästar var mera pimpade än andra, några hade till och med målade hovar.

 På Bali var favoriträtten kyckling satay med jordnötssås. På Gili blev det friterad calamari. (Och det är lemon tea jag dricker med sugrör, inte öl...)

 Sysselsättningen på Trawangan var: strandhäng, bok, mat, promenad runt ön, snorklingsutflykt och...

... YOGA! Att gå på en lektion kostade ca 50kr, nada alltså. Så det blev ett par lektioner. Riktigt härligt och börjar äntligen behärska crow pose.


Folk säger att man blir väldigt social när man reser själv. Stämde inte riktigt för mej. I och för sej var detta mera av en rekreationsresa. Syftet var inte riktigt att träffa nytt folk utan det var mera jakt efter vila och avslappning... Och visst, man träffade ju såklart härligt folk på surflägret och mötte även upp en kollega ett par dagar på Gili, så helt ensam var jag inte. Men, utöver det var jag mest för mej själv. Därför var mitt hotell perfekt, Gili Hideaway. Det låg i norra ändan av huvudgatan och ännu ett kvarter längre inåt ön. Tyvärr låg det alltså inte vid stranden, men det betydde också att förbipasserande inte hade insyn till poolen eller hotellområdet... På vissa av strandhotellen kunde man nästan titta in i folks rum, inte mycket till privatliv där inte. På bilden ovan ser ni utsikten från min terrass, sådär lagom passligt undangömt för mej. 

Och poolen, gömd i lummig trädgård. Det kostade 440kr natten, och då hade man sin egen bungalow/hus med stor halvt utomhus badrum och egen terrass. Och frukost. Perfekt för mej!

Till vardags läser jag inte så mycket (tyvärr tar jag mej inte tiden), men på semestern blir det desto mer. Semesterlektyren denna gång var:
- Igelkottens elegans, en väldigt fin bok.
- Pol Pots leende, en väldigt brutal bok. 
- Den krossade tanghästen, en väldigt vanlig och klyschig deckare. Men det hör väl till att under en solsemester måste man läsa minst en deckare, eller? 

 Mera calamari, gött gött. Och Bintang, den lokala ölen. Smakade typ som all annan lokal öl vart man än åker, det vill säga inte så jätte mycket...

 När min kollega kom och hälsade på åkte vi på dagstur till Gili Meno. Denna ö kändes snäppet finare (lite lyxigare resorts och finare restauranger) och passar perfekt till par som vill komma undan folkmassorna. Skulle jag åka tillbaka till Gili, och speciellt om jag reste tillbaka hit med P, skulle jag välja denna ö!


Man behövde inte bo på dessa fina resorts för att kunna utnyttja dem. Så länge man köpte mat/dryck för typ 70kr så fick man tillgång till deras pool, strandstolar och lånehandduk.

 Fallskärm med båt, eller var det nu heter, något jag INTE testade på...




 Sista kvällen och solnedgång. Syns kanske inte så bra på bilden, men man såg Bali i horisonten.

 Och soluppgång, sista morgonen. Tog en snabbspringtur längs stranden, hade en tre dagars resa framför mej så bäst att ta vara på tillfället och röra på sej...

En mycket härlig och välbehövlig semester, skulle gärna åka tillbaka till både Gili och Bali. Och det kommer bli mera surfing, troligtvis redan i sommar i Portugal!

torsdag 26 mars 2015

Bali - Ubud

Efter att ha surfat i tre dagar hade vi en dag ledigt. Rätt skönt, kroppen behövde vila och lungorna/bihålorna behövde vara tomma på saltvatten en stund...

Överst på min vill-göra-lista stod risfälten i Jatiluwih, så jag anlitade en egen chaufför och begav mej dit. Trodde jag. Chauffören sade att vi då åker via Ubud och går på kaffeprovning och kollar in Money forest på vägen och sedan tar vi risfälten. "Sweet" tänkte jag, "hinner vi med allt detta"!! Nja, litet missförstånd vilka risfält jag ville till, han trodde det var dom som är 20 min utanför Ubud. Jatiluwih ligger ca 1,5-2 timmar längre bort... Efter lunch kom vi fram till att vi pratade om olika saker, och då var det lite sent att ändra destinationen. Men, det var en bra dagsutflykt i alla fall, så jag var nöjd ändå!


 Vi började med kaffe- och teprovning.

 En del var rätt goda, men det smakade som att alla hade tre skedar socker i sej. Bali är även känt för sitt Kopi Luwak kaffe, sägs vara ett av det bättre (och dyrare) kaffet i världen. Vad är speciellt med det då? Jo, det är ett litet djur som äter kaffebönorna, och efter att det passerat djurets matsmältningssystem gör man kaffe av bönorna (lite tvätt och rostning också förstås). Men tyckte lite synd om djuret, tydligen görs det business på detta nu, så dom får sitta i trånga burar och äta bönor dagarna i ända....


 Efter kaffet (och ja, det blev en påse som present med vanligt kaffe och en minimal påse med specialkaffet. Men har inte hunnit smakat det ännu, återkommer när jag testat det...) blev det ett besök till Sacred Monkey Forest Sanctuary.


Många apor.

Och många statyer. 

 Och små söta apor (använde zoomen till max, ville inte gå för nära och stressa dom mitt i maten...)



 Även i Bali såldes bensin på flaskan. Oftast var det i Absolut flaskor. Förstod inte riktigt hur det kom sej att det var just den flaskan, har dom produktion av flaskan här eller?

Less is more? Njaaa, inte riktigt...

Men vackert var det!

Och sedan till Tegalalang risfält. Dessa fält var mindre än Jatiluwih, men dom var mera "kompakta" och hade större höjdskillnad, så på ett sätt var dessa mera effektfulla. Här hade riset också just såtts, så det var mera vatten synligt vilket gav fin effekt. Så båda fälten var bra, men på olika sätt helt enkelt.



Ha med ett par 5000 lappar om ni ska vandra runt här. Dom "frivilliga" donationerna var inte så frivilliga, och donationer under denna summa var inte okej... 


Och till sist och minst, Gili öarna kommer i nästa inlägg!

tisdag 24 mars 2015

Bali - Ulu Watu och Jatiluwih

Eftersom Bali kommer bli sista resan i Asien på en tid (har det starkt på känn i alla fall) delar jag upp resan på några inlägg. Jag är ju heller inte så bra på att skriva kort eller välja ut enbart några få bilder... 


Resan började i Ulu Watu. Jag åkte till Bali ett par dagar innan surfcampet började och hade fått tips från Annas blogg om Ulu Watu. Bilderna därifrån såg så härliga ut så det var bara att planera in det!


Jag följde även hennes tips om Finn's Club. Riktigt härligt ställe!! Man betalade en summa och då ingick inträde och mat/dryck för en del av summan. Mycket smidigt, dom hade bra restaurang och väldigt vacker strand.






Här njöt jag. Bra ställe att börja varva ner på efter två tuffa år.


Dom hade även infinity pool. Mycket trevligt. 



Dag nummer två skulle jag bli upphämtad till surfcampet. Men, hade fortfarande förmiddagen på mej att se mej omkring. Det fick bli tempelbesök!


Det som var mest härliga med templet var naturen och klipporna runtomkring. Så blev ingen bild här på själva templet....


Och såklart apor!! Rätt aggressiva apor. Man fick hålla hårt i sin vattenflaska och vid ett tillfälle fick jag också armbåga iväg en apa som gjorde ett försök på flaskan. Sedan kom jag på att en kompis faktiskt blivit biten av en apa och fick ta åtta sprutor mot rabies. Efter det flyttade jag på mej till en lite lugnare plats...


Ulu Watu var riktigt fint! Och vågorna ska vara riktigt bra här (tyvärr inte så bra bilder på det, måste köpa bättre objektiv). Men, inget för nybörjare. Så jag höll mej till att spana på dom som kunde...


Jag hoppar lite i tiden. Dagen efter att surfcampet var slut sov jag en natt i Seminyak. Därifrån åkte jag på dagsutflykt till Jatiluwih risfält. (Hade försökt åka hit tidigare, men det blev lite missförstånd mellan mej och chauffören så hamnade i risfälten utanför Ubud istället, men mer om Ubud senare...)




Dessa risfält har blivit utnämnd till UNESCO Cultural Landscape. Eller hur man nu säger det, att det ingår i UNESCO ... ? Jaja, hur som helst...


Och det var riktigt vackert! Men att åka till både dessa risfält och till fälten utanför Ubud behövs kanske inte, ett räcker om man har ont om tid. Jag älskar att vandra runt i fin natur (och behövde en liten paus från stranden) så för mej funkade det att åka till båda.


Att anlita en privatchaufför är billigt och rekommenderas. För åtta timmar betalar man mellan 500000-600000 rupie (330-400kr).


Snart kommer ännu mera bilder, då från Ubud och från Giliöarna, to be continued...

söndag 22 mars 2015

Bali - Lapoint surfcamp

Efter att ha bott två år i Shanghai ville jag ta en liten paus. Därför tog jag tjänstledigt en månad för att resa och spendera tid med familjen. Tyvärr hade killen redan flyttat hem till Stockholm, så jag fick resa ensam. Därför valde jag att åka på surfläger! (Det stod mellan yoga eller surfläger, och är rätt glad i efterhand att det blev surf!) Det var så roligt!! Lapoint hette campet och det finns även på många andra ställen i världen.

 Min surfgrupp. Totalt var vi ca 45 pers på lägret. Svenskarna var i klar majoritet, men det var även en del från Danmark, Island, Norge och ett par från Ryssland. Mest var det 19-20åringar som hade tagit sabbatsår efter gymnasiet och var ute och reste. Jag var klart äldst med andra ord, med marginal till och med... Som tur hittade jag en väldigt trevlig person ungefär i min egen ålder som jag hängde med. Även om dom andra var härliga personer hade man inte så mycket gemensamt (jag har aldrig varit lockad av att ta sabbatsår och är inte riktigt sugen på backpacker livet, jag är lite för bekväm för det... Och jag är definitivt för gammal för att åka till Kuta och festa)

 Torrsurf. Måste ju träna först innan vi begav oss ut på vågorna.
Skolan hade en fotograf på stranden varje dag och efter veckan kunde man köpa bilderna. Självfallet ville jag ha bildbevis på att jag surfat!!



 Efter ett par dagar kunde man se på mina knän att jag inte hade rätt teknik. Det här med att glida på fötterna upp till stående ställning gick inte så bra, jag fuskade och steg upp via knästående...

Stranden vi surfade på var bra för nybörjare, vågorna var inte så höga. Men, allt är ju relativt. Dom kändes riktigt stora ibland (konstigt att inga av dom stora vågorna fastnade på bild, jag lovar dom var STORA!!!)

 Campet ordnade även lite andra aktiviteter som volleyboll och yoga. Man surfade tidigt på morgonen (kl 7 eller 9) och var ute i två timmar och så hade man fritid resten av dagen. På campet hade dom flera sovsalar för 2-6 pers (tror jag...) Tur i oturen var alla dessa fulla när jag bokade, så jag bokade ett eget rum i ett home-stay som låg vägg i vägg. Rätt skönt, även om dom flesta var supertrevliga är jag liite för gammal för att bo i en sovsal med folk som är 10 år yngre... Jag vill ha mitt privata utrymme och var rätt nöjd med att kunna gå iväg till "mitt". Ja, och som ni kanske såg i tidigare inlägg har jag en tendens att vilja bre ut mej...

Poolen vid campet.


 Surfcampet låg i området Canggu och dom ordnade transporten till stranden där vi surfade (minns inte var den hette). Surfskolan vi surfade med hette Rip Curl.


Under den lediga tiden passade jag på att traska runt i området, bl.a. till dom två olika stränderna som fanns i närheten. 

Vågorna var större där, så satt och spanade på dom som kunde surfa. 


 Echo beach



Överallt fanns tempel, statyer och små offergåvor. 


Och mycket väggmålningar



 Tydligen var det i slutet av regnsäsongen. Ju mer jag reser desto sämre blir jag på att kolla upp tex. vilka vacciner som behövs (fick en hel del innan jag åkte till Shanghai, så tror jag är säker) eller vilka vädersäsonger det är. Men även om det regnade nu som då var det ändå varmt i luften, så för mej var det good enough...

Hmm, jag vet inte hur jag ska tolka min lärares ansiktsuttryck. Jag hoppas det inte var så illa, håller tummarna att han bara torkade bort saltvatten från ansiktet...

Surfing var riktigt roligt. Och tungt. Jag vet inte hur många gånger mina bihålor (och hjärnan kändes det som) har blivit sköljda med saltvatten. Men jag fick mersmak, så förhoppningsvis ska det bli mera surf. Jag har inte blivit helt "hooked" på det ännu (för många kallsupar för min smak), men vill ändå testa lite mer. Så det kanske blir det en surfvecka i Portugal i sommar!