Vart flyger tiden iväg? Det är redan mitten av december (nästan iaf), våran lilla bebis är snart 1år och 3 månader och vi har varit Ume-bor i 3,5 månader. Samtidigt känns det som en hel livstid sedan vi bodde i Stockholm. Vi kör en liten statusuppdatering helt enkelt.
Huset:
- kök och vardagsrum har fått sina rätta gråa nyans, blev riktigt nöjd!
- hallen har gjorts om, den stora otympliga garderoben är flyttad och istället är hatthylla och skohylla på plats. Väggarna är även fixade och är nu vita. Listerna är inte klara ännu, men på gång...
- gästrummet på bottenplan är omgjord till Novas rum. Fondväggen och garderobsdörrarna som tidigare var svarta med silvermönster är nu blå och vita. En temporär lösning tills vi tar tag och gör om det ordentligt. Så skönt att få i ordning detta rum, kunna mysa i sängen vi ställt in och snart ska vi flytta ner alla hennes kläder också (det är ju så mycket smidigare att ha allt sådant på samma våning som man faktiskt tillbringar mest tid på. Sova gör hon fortfarande i vårt rum)
- vi har börjat fokusera på att inreda och fixa klart dom rum som vi målat om. Nu är det renoveringspaus för en tid och istället "bo in sej och boa sej" som gäller
Lilla damen:
- alltså hon växer i rasande fart. Jag jobbar nu och då ser jag henne så sällan så det känns som att hon växer och lär sej nått nytt varje dag. Okej, lite överdrift, jag jobbar för det mesta hemifrån så ser ju henne ganska många gånger om dagen. Men i alla fall. Nu börjar hon vara i stadiet att stl 74 börjar vara lite väl litet så det är dags att ta det stora steget och rensa garderoben och packa undan dom urväxta kläderna, vilket alltid är väldigt vemodigt.
- hon springer runt och det är full fart mest hela tiden. Hon går bra, men det är fortfarande lite vingligt och går det för snabbt kan det snubblas på sina egna fötter. Hon har även börjat göra lite dans rörelser och kan snurra runt.
- hon äter med god aptit och gärna själv. Hon är mästare på pincettgreppet och älskar att äta ärtor. Skeden tränar vi ännu på. Att äta kladdig gröt funkar riktigt bra med skeden (hon svänger den halvt upp och ner precis innan den ska in i munnen). Vi är inte riktigt där ännu att ärtorna kan ätas med sked...
- hennes ordförråd bara växer, nu är det titta, där, mamma, pappa, tvätta och säger brum och m(j)a när man frågar vad bilen och katten säger. Hon vet var örat, ögat, magen, lampan och klockan är, i alla fall dom flesta gånger. Ordet "titta" är fortfarande den överlägsna favoriten.
Jobbet:
- just nu är det riktigt mycket att göra och jag njuter för fullt. Jag är uppbokad på konsultuppdrag nästan på heltid ett par månader framöver och det känns riktigt riktigt skönt. Det har varit och kommer bli ett par arbetsveckor i Stockholm så det blir en del resande. Det är inte helt optimalt att vara borta i veckorna, men som tur verkar Nova inte allt för berörd av det (mitt mamma-ego tar bara lite stryk, hehe). När jag är borta så facetimar vi under hennes middag så vi får se och prata med varandra varje dag. Första gången vi gjorde det var hon jätteglad att se mej och tjöt av glädje. Den sista dagen vi gjorde det så var hon lite för upptagen med annat för att hinna prata med mej... Och när jag väl är hemma så är det som att jag aldrig varit borta, hon är inte extra mammig eller klängig, så det är riktigt skönt att det funkar så bra. Jag vill ju såklart inte resa så mycket och vara borta ifrån henne, men jag är inte riktigt där ännu att jag kan tacka nej till jobb..
- mitt egna projekt Pattern by Malena har tagit lite paus medan jag har konsultuppdrag. Jag har tänkt att jag jobbar med det när jag inte har annat jobb, så nu får det vänta lite helt enkelt.
Träningen:
- nästan icke-existernade. Måste komma igång igen!!
Umeå:
- har inte hunnit se oss omkring så mycket ännu. Ett par gånger har jag varit nere på stan för jobblunch eller liknande, men inte så mycket mer. Men det kommer. Nu har den mesta lediga tiden gått åt att fixa med huset. Och dom kvällar vi är för trötta för det så har vi slappat i soffan...
Jag ska försöka ta lite bilder på dom "uppfixade" rummen i helgen när vi har städat och julpyntat (hög ambition att vi ska hinna med båda, haha). Men tills dess får ni hålla tillgodo med en bild på stora tjejen!
Min lilla praoelev, måttbandet är favoriten i mitt (något stökiga) hemmakontor.
Senaste tiden har det varit lite extra tyst här. Vanligtvis tycker jag det är rätt skönt att få ventilera mej på bloggen, men detta har jag inte velat prata om innan allt är klart. Nu är det klart! Tror jag i alla fall. Har fortfarande lite rädslan kvar att något ska gå fel. Men papper är signerade, så peppar peppar, detta är väl klart nu och båda arbetsplatser är informerade.
VI HAR KÖPT HUS!
Och inte bara det. VI SKA FLYTTA TILL UMEÅ.
Hur hände detta då? Ja, det är farligt att vara 'ledig' och ha för mycket tid att fundera på saker och ting. Då börjar man att ifrågasätta och tänka om. Eller kanske är det precis det man borde göra med jämna mellanrum?
Jag har alltid trivts bra i Stockholm, men aldrig känt att detta är mitt hem eller att jag "rotat" mej här. Och ser jag mej själv bli gammal i denna stad? Nej. Parallellt började längtan efter något eget, något större och en trädgård växa fram. Och tittar man på huspriserna här i Stockholm så inser man snabbt att det är rätt orealistiskt för oss, vi vill ändå inte ha allt för långt pendlingsavstånd till jobbet... Då börjar man ju ifrågasätta, varför bor vi egentligen i Stockholm? Och allt ställs ju till sin spets när vi blivit tre i familjen. Jag vill ju att Nova ska knyta ann till familjerna våra och kunna träffa dom mera regelbundet. Och man är mindre utsatt om man har familj nära. För hur bra vänner man än har, vem ringer man in ifall något händer mitt i natten? Vem kan släppa allt och rycka ut ifall det krisar sej? Kunna ta en natt ifall det behövs? Allt blir mera sårbart när man får barn och att vara nära familjerna är en enorm trygghet då.
Nästa fråga blev ju då, var skulle vi kunna tänka oss att bo? Det måste finnas jobbmöjligheter för oss båda, vi ska kunna bli gamla där och det måste vara närmare familjerna. Göteborg hade varit allra bäst när det kommer till jobben. Men inte på dom andra två punkterna. Våra hemstäder/bya är för små, där finns det få jobbmöjligheter för oss. Så det blev en lagom stor stad, lagom och väldigt nära familjemedlemmar och lagom goda jobbmöjligheter. Allt är inte klart på jobbfronten, men med största sannolikhet kommer jag att starta eget och jobba som konsult...
Så nu har vi alltså köpt ett hus. Vi går från den bekväma hyresrätten till att äga både tomt och hus. Lite nervöst är det. Det känns lite tryggare ändå att det är ett kedjehus (eller par/radhus? Inte helt på det klara där...) och att det finns en samfällighet. Man är inte helt ensam om något krisar sej och vissa frågor behöver man inte ta själv.
Men visst är det nervöst. Min jobbsituation kommer ändras, jag kommer säga upp min fasta anställning som jag haft sedan 10 år tillbaka. Vi kommer flytta ifrån våra vänner. Vi kommer flytta till en ny stad där ingen av oss bott tidigare. Vi kommer bli husägare. Allt det här har ockuperat min tankeverksamhet dom senaste månaderna. Och samtidigt som det är väldigt nervöst så känns det också mycket, mycket spännande. Vi är med hus i en ny stad!!
Hej bloggen, det blev visst lite paus pga diverse saker. Största orsaken, vi tog sportlov! Och Blogger har ingen app längre (varför???) och min telefon är för gammal/klen för att kunna ladda upp bilder till bloggen via webbläsaren. Men strunt i det nu, här kommer en uppdatering om vad som hände under sportlovet!!
Hela familjen började sportlovsfirandet i Umeå! Vi hade det väldigt trevligt, mycket familjemys med Novas kusiner och deras föräldrar! Och det blev pulkpremiär för lilla damen!!
Inga känslostormar direkt från hennes sida över pulkåkningen, tror hon mest var konfunderad över varför hon måste ha tre lager overaller på sej (såg ut som en liten Michelin-baby).
Sedan mötte moffa upp oss på Wasaline och vi tog båten över till Vasa.
Under detta sportlov blev det en hel del sportande faktiskt!! Vi skidade 6,5km! Så otroligt meditativt att skida, saknar verkligen att kunna göra det här i Stockholm.
Nova lärde sej göra sit-ups och ville kräla ur stolen. Bra med bälte... Hon lyckades även göra sin första rulla från rygg till mage! Lilla babyn håller på att bli stor!
Vi besökte Botniahallen där det var fullt ös med sportande barn.
Nova gjorde premiär på disco. Vi svängde loss till KAJs "Pa to ta na kako".
Sedan begav vi oss ut på isen! Alltså vi hade sån tur med vädret, strålade sol mest hela tiden!! Okej, kanske lite väl kallt med -18 vissa dagar, men då höll vi oss inne..
Som vanligt sov hon bort det mesta av utomhus aktiviteterna.
Jag testade det här med skridskor igen! Säkert 10 år sedan sist, kanske mer?
Riktigt roligt det med!
Kalas!! Alla familjemedlemmar är mars-barn så det bjöds på godsaker!
Som sagt, det blev en hel del sportande under lovet. Det blev till och med badminton match! SÅ ROLIGT!
Hejarklacken var på plats.
Kanske taskig mamma nu, men måste ju ta ett kort. Hon såg så söt ut...
Som vanligt när man är på besök i hemtrakterna blev det en vända (eller ett par vändor) till loppis. Vasa och Smedsby har väldigt bra loppisar. Halvjobbigt att packa ihop allt bara... Att flyga hem ensam med en bebis, tung väska, ryggsäck och en gigantisk Canada Goose jacka är inte det roligaste.
Men det gick, vi tog till och med flygbussen till Liljeholmen. Eftersom jag är ytterst strikt med hennes sovtider så fick jag bygga ett provisoriskt lamp-skydd så att hon kunde somna på bussen. Att ha en spotlight lysande rakt på sej uppmanar inte precis till sömn...
Det var vårt sportlov det, riktigt roligt, sportigt och händelserikt!
