Omständigt värre....

Ibland går saker och ting inte riktigt lika enkelt som man tänkt sej. Som idag. Eftersom killen är borta och jag var inte så hungrig tänkte jag "jag tar något enkelt som fried rice och nått till från ett kinaställe på vägen hem". Dum dum dum tanke.

Det gick inte så bra.

Ställe nummer:

1. japanskt utanför jobbet. Aldrig varit där, men tänkte det kunde vara kul att testa något nytt. Potentiellt nytt lunchställe! Men menyn var inte så imponerande och rätt dyrt också. Och inget fried rice. Äh, måste ju finnas bättre ställen. 

2. Jag går till ett lunchställe nära jobbet som vi varit på några gånger. Riktigt goda dumplings, det blir perfekt med lite ris till. Nähä, det har stängt igen eller renoveras eller både och. 

3. Okej, men jag är ju ändå rätt flexibel. Jag tar stället mitt emot. Men det var lite väl traditionellt kinesiskt för mej. När jag kom till något som såg ut som hjärna tackade jag för mej och gick. 

4. Äh, jag börjar gå hemåt och tar något på vägen. Halvvägs hem ser jag ett nytt ställe (eller så har jag bara inte lagt märke till det dom senaste tre månaderna) och det såg rätt kul ut, väldigt kitschig inredning. Men när man väl kom in såg det inte så kitschigt ut, mera billigt och plastigt. Men, tänkte jag, man ska ju inte döma restaurangen efter möblerna. Eller jo, det ska man kanske. Deras take away meny var inte så bra den heller. Hamburgare och pannkakor och nått till. "Do you have anything with rice?" "Öööhh, höhö, I don´t think so". 

5. Men det där hot pot stället då? Det ser väldigt mysigt ut och där brukar det alltid vara massa folk, och det måste ju vara bra betyg! "Hi, do you have take away?" "Ööööh?" "Take away? Meny?" "Ööööh, svarar nått oförståeligt på kinesiska." "Meny?" "Ööööh." Okej, dom fyra killarna verkar inte fatta ett ord engelska, så nu kör vi teckenspråk. Gick lite bättre. Kom fram till att nej, dom har inte take away. Eftersom det är hot pot lagas det vid bordet. Överväger tanken att förklara att jag vill bara ha lite fried rice och kanske något till. Men ger upp den tanken rätt snabbt. 

6. Okej, sista stället. Här ska jag ha mat och jag har beställt härifrån en gång innan så nu kan jag inte misslyckas. Menyn (eller Weny som det stod) var helt på kinesiska och det fanns några få bilder. Men halleluja, det finns fried rice på en av bilderna!! Så beställer, gör mej förstådd, till och med att jag vill ha en påse för take away, får beställningslappen, ger den till servitören, sätter mej ner och väntar, sitter 10 min och börjar titta surt på servitören, folk som kommit efter mej får sin mat, jag tittar ännu surare på servitören och börjar klaga (peka på klockan och ser olycklig ut). Sen äntligen kommer min mat!!!

Det tog mej en timme att komma hem. 

Man kunde ha gjort det på ett annat sätt:
1. gått direkt hem på 10min
2. Beställt mat från Sherpas (massa restauranger samlade på en sida på internet som vi beställer från dom flesta kvällarna. Leverans kostar 15kr ungefär) 
3. väntat i 40min, dvs surfat, vilat, soffan....
4. Fått maten. Äta.

Men nej, jag ville ju göra det enkelt för mej och ta något snabbt på vägen hem. Dum dum dum tanke.