Det blev som sagt en halvjobbig start på resan. Men, som tur var flyget bara 2,5 timmar långt och sedan bar det av direkt till hotellets säng. Ja, efter att ha virrat runt i Tokyos tåg och tunnelbanesystem och letat rätt på hotellet vill säga. Att hitta saker i Tokyo är inte det lättaste. Väldigt få gator har namn och det är ett spindelnät av gator. Men efter lite om och men hittade vi fram.
Dagen efter började vi turistandet i snigelfart, att inte äta på ett dygn ger inte så mycket energi... Vi började i Shibuya och traskade iväg mot Harajuku. Kartorna och vägnamnen var ju sisådär som sagt, men till sist kom vi oss till Yoyogi parken och sedan Harajuku.
Eftersom det var söndag var massor med folk i farten, och främst ungdomar (har aldrig känt mej så gammal när jag traskade fram i sakta mak). Vi spanade efter dom galet klädda Harajuku kidsen som man hört om, men 99% var rätt vanligt klädda.
Till sist såg vi några, omringade av fotograferande turister. Vi
smög oss diskret närmare och tog några bilder vi också. Är man turist
så är man...
Måndag morgon och jag fortfarande rätt trött. Planen var att bara hänga efter P som fick guida oss runt. Vart hamnade vi? Jo, teknikmarknad. 7 våningar. Huh.
.
.
Sedan begav vi oss till fiskmarknaden. Den var högt upp på många reseguidelistor. Som livligast ska det tydligen vara vid öppning, alltså 5.30. Jag kan ju säga att när klockan var 11 och vi kom dit var det rätt lugnt. Vi såg inte ens en fisk där. Men sushin vid en av dom många restaurangerna bredvid marknaden var fantastiskt god! Det fick duga som fisk-turistande för oss.
"The japanese photo pose"
Påväg in mot Ginza gick vi via en park och fick testa på en te-sermoni. Smakade väl sådär. Men intressant att få läsa en bruksanvisning om hur man ska dricka te.
Efter park och te-sermoni gick vi vidare mot Ginza. Detta är det lyxiga shoppingområdet i stan. Vi gick ett par kvarter och kom fram till att vi hoppar Chanel och Gucci shoppingen idag.
Pä kvällen blev det en riktigt bra middag på Kaikaya by the sea som vi läst om på flera ställen. Efter 40 minuter irrande hittade vi äntligen fram. Halleluja moment! Att söka något på kartor utan gatunamn när man är hungrig och det börjar regna är inte kul. Inte kul alls. Överhuvudtaget. Men, när vi väl kom fram var personalen härliga och maten riktigt god. Irritationen över letandet gick snabbt över. (En lite förklaring, jag har tävlat i orientering i ungdomens år, började när jag var ca 6år och slutade vid 22ish åldern. Så att inte hitta med hjälp av kartor och telefonens kompass, jess den användes många gånger, är otroligt frustrerande!! Fruktansvärt irriterande. Men, nu ska jag sluta gnälla.)
Påvägen hem gick vi via Shibuyas stora vägkorsning igen. Den är rätt imponerande i mörkret med alla lysande skyltar och massvis med människor.
På tisdagen var vi inställda på shopping! Vi begav oss till Daikayama och vandrade runt bland alla butiker och smågator. Bl.a. hittade vi en julbtuik och köpte säsongens första julpynt. Och bredvid den fanns en butik med muminprylar. Mumintrollet inom mej blev glad. Själva området var väldigt mysigt och fint. Men jag är en otålig shoppare som lätt blir rastlös och uttråkad. Och att titta i vintage butiker med tusentals olika plagg eller charmiga butiker med alltför dyra prislappar är inte bra om jag ska shoppa. Tyvärr. Så vi begav oss in mot Shibuya där både japanska och internationella kedjor finns. Där brukar jag hitta mera att shoppa. Tyvärr. Önskar jag vore en sådan som älskar att leta i timmar i vintage butiker, men icke.
Hamnade in på en spelhall, tre våningar av hysteriskt blinkande ljus, smärtsamt högt skrän från maskinerna och rökande spelare. Inte så mysigt. Trummorna var populära bland skolflickorna.
Och vem vill försöka fånga sushi bitar från en automat?
Nej, mer bilder från Tokyo blir det imorgon. Nu sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar