dagen innan avfärd

Jag har troligtvis sagt det förut, men jag säger det igen. Jag gillar verkligen, verkligen, verkligen inte att packa och förbereda mej inför en resa. Vad behöver man? Har man med allt man behöver? Har man tänkt på allt? Har man glömt något? För det mesta brukar folk säga att "det löser sej" eller "om du glömt något så är det troligtvis inte så viktigt". Jag håller inte med. Det kan vara något avgörande viktigt man glömt för att det just är så självklart. Förra gången jag skulle resa till Sverige låg mitt pass hos dom kinesiska myndigheterna för att P skulle få uppehållstillstånd. Förstå paniken när jag kom på det dagen innan avfärd. Och inför denna resa fick jag igår reda på att man måste ha med sej 25 amerikanska dollar för visumet, vilket ju vår inte-så-informativa-reseavdelning hade missat att säga. Vi har en bank i samma hus som jobbet, men, det dumma här är att man behöver ha med sej pass när man ska växla pengar. Väldigt onödigt, fick springa hem och hämta passet (inte kul när luftappen visade ca 200 i luftföroreningar). Och kopian av passet dom tog fick ca 5 stämplar. Typiskt stämpel-älskande Kina. 

Så, men andra ord. Jag kan mycket väl ha glömt något väldigt viktigt och det går jag och har i bakhuvet hela dagen innan avfärdsdagen. Inte så roligt.

När jag sen väl kommer mej iväg på resan brukar oron släppa. När jag bodde i Stockholm och åkte flygbuss till Arlanda brukade jag somna på bussen, äntligen var resan påbörjad, inget mer kunde göras, tärningen var kastad, jag var iväg, spänningarna släppte och jag slappnade av (vilket antingen betyder rejäl spänningshuvudvärk eller slocka på bussen och sedan flyget).

Nu en film, soffa och försöka inte tänka på morgondagen.
*Håller tummarna att jag har lyckats få med allting*