Och så var det helg igen.

Alltså vart försvinner dagarna? Den senaste tiden har svischat förbi i rasande fart. En typsik vecka:
- Måndag: startar datorn, jobbar i vad jag tycker är 5 min och sedan är det lunch mitt i allt. Eftermiddagen försvinner i likadant tempo, hinner knappt dricka eftermiddagste. 
- Onsdag: halva dagen tror jag att det är tisdag. Seriöst, vart försvinner tisdagarna? 
- Torsdag: i princip redan fredag. 
- Fredag: alltid lika förundrad att arbetsveckorna nu mitt i allt är ungefär 3,5 dagar. Tisdagar och halva torsdagar är spårlöst försvunna. Tiden går fort när man har roligt brukar man väl säga...

Och dagens trevliga, jag har äntligen fått ett svenskt körkort!! (Min finska försvann/tappades/stals för 1,5 år sedan i Shanghai, har tagit lite tid att fixa ett nytt....) Så nu är det bara att börja köra igen! I Stockholm, eeh, I think not... Kanske blir det i Skottland. På vänster sida om vägen. Tvivlar på det alltså. Får väl bli på Island. Men tyvärr har vi bara försäkring för en förare. So no agian. Men det är kul att ha körkort och FÅ köra. Om jag skulle vilja. När det nu kommer att bli av. Typ aldrig. Kanske får jag låna någons bil när jag kommer hem på besök??  

Dagens otrevliga. Hade fått kallelse till tandläkaren denna morgon. På Kungsholmen. Inte världens omväg, men en irriterande omväg ändå. Är ju lat nu när man har så nära till jobbet. Det roliga när jag kommer fram till tandläkarn är att han inte är där. Och dom har försökt nå mej men har ringt med dolt nummer. Dvs jag svarar inte. Dvs jag åker till Kungsholmen i onödan innan jobbet. Mysigt. Men fick sitta och leka med min julklapp på bussen (Kindle) så inte helt missnöjd ändå. 

Det var dagens (något sarkastiska) svammel.