Skillnaderna i svenskan mellan Sverige och Finland

Egentligen är jag otroligt trött på denna diskussion, men av någon anledning har jag senaste tid tänkt en hel del på detta. Kanske är det pga att jag har bytt avdelning på jobbet för en tid sedan. När jag pratar med nya människor försöker jag alltid att tänka lite extra på hur jag uttrycker mej. Kan lätt bli missförstånd annars... 

Jag pratar alltså om hur svenskan i Sverige och Finland skiljer sej. 


Dom klassiska (och smått uttjatade) ord och uttrycken: 
- fastlagsbulle = semla
- semla = fralla
- batteri = värmeelement
- halare = overall
- aderton = arton
- ämbar = hink
- chokladplatta = chokladkaka
- är/gå i bastun = bada bastu (seriöst, man har inte an badkar i bastun...)
- roskis = papperskorg/soptunna
- villa = sommarstuga
- vessa = toalett
Sen har i ju en hel drös med dialekt ord också, men där kan det till och med bli oförstådd inom samma land. 

Några ord och uttryck som jag inte visste om, men fick lära mej den hårda vägen (eller nåja, måttligt hårda...)
- nog, i Österbotten vill man gärna använda ordet nog i varje mening, gärna till och med två gånger. Men i Sverige blir innebörden osäker. Hade ett par förvirrade samtal innan jag fattade detta...
- på = i. Man är i möte eller i tåget, inte på... 
- före = i. Fem i tolv. Eller för att göra det ännu mer invecklat, fem i halv tolv (här måste jag alltid översätta tyst för mej själv "alltså 25 över...") Och att säga "fem före sjuk" funkar med andra ord inte. Eller är det kanske bara jag som säger så? 
- (på tal om sjuk) har sjukt = gör ont 
- simdräkt = baddräkt (detta kommer jag aldrig ihåg, och brukar oftast leda till lite skratt bland svenskarna)
- plättar = pannkakor. Alltså dom man steker, inte i ugnen. Om min man och jag någonting skiljer oss, så är det troligtvis pga att grälet om plättar vs pannkakor har urartat. Eller om man kan äta det som lunch eller inte. Seriöst, det är ju en efterrätt!! 
- skrinna = åka skridskor. Hade verkligen ingen aning om detta.
- dynvar = örngott
- snål (alltså i sammanhanget snål på glass) = sugen på 
- hoppeligen = förhoppningsvis (fått ett antal fniss här)
- Barnträdgårdslärare, barnträdgård, förskola, sexårsverksamhet och så några ord till. Men lite dålig koll på vilket som är det "aktuella" på endera svenskan... 

Det här vet jag inte om det är olika i Finland/Sverige, eller om det har med dialekt att göra, eller om det "it's just me". Men orden hårt och sakta används till det mesta. Musiken är hård (alltså hög volym) och man kör hårt (alltså snabbt). Eller så talar man sakta (alltså låg volym, inte långsamt) eller man säger uppmanade "sakta" (tex. lyft försiktigt/långsamt). Det har blivit ett par missförstånd här kan jag ju säga... 

Och så har vi ju såklart ord som är samma, men uttalas olika (och egentligen inom båda länderna också). Jag har seriöst problem med att uttala siffrorna 7, 20 och speciellt 27 (känner mej alltid som ett mumintroll när jag säger 27). För ca 8 år sedan ringde jag banken och fick tala med en skåning. Han förstod seriöst inte ens hälften av dom siffror jag sade. Förstår fortfarande inte hur det gick till och övervägde halvvägs in i samtalet att byta till engelska. Men nån gräns måste det väl finnas. 

Det som är rätt skönt är att senaste året har det varit väldigt få människor som förundrat sej över hur bra svenska jag talar (vill alltid säga "tack detsamma" som svar). Jag vet inte vad detta beror på. Antingen är folk mera medvetna om den finlandssvenska minoriteten, eller så är det kanske jag som (efter 8-9år) pratar "flytande" Sverige-svenska. Jag hoppas det är det första... 

Nu kanske jag har tolkat vissa ord/uttryck helt fel. Och kanske jag ännu idag säger och uttrycker mej på ett sätt som svenskarna småfnissar åt. Och i flera fall börjar jag blanda ihop uttrycken och minns inte riktigt vilket som sades var. Det här med språk är inte alltid så lätt helt enkelt. (Och skäms lite att medge det, men jag var rätt gammal innan jag förstod att det inte heter plåMbok, Kupill eller dynvarD.)