Två sidor av vardagen i Shanghai

Två exempel av vardagen:

1. Byråkratiskt krångel:

 

I tisdags åkte vi till det Mongoliska konsulatet här i Shanghai, vi måste ansöka om visum för vår resa nästa vecka. Ett gäng från jobbet gjorde samma resa och därför också samma besök till konsulatet för ett par veckor sedan och det var inga problem. En kollega ringde till och med konsulatet förra veckan och frågade öppettider. 10-12 för visumansökan. Gött, bra, läget under kontroll. Men nej. När vårt gäng på 5 pers kommer fram med passen i högsta hugg får vi reda på att visumansökningar ska nu göras i Peking. Ironiskt kom jag dagen innan från Peking. Som tur var är man inte ensam, och kollegorna stod på sej, tjatade en del, fick låna telefon och prata med någon och efter 20 min väntande kom någon, vi fick fylla i en visumansökan och lämna ifrån oss våra pass. Hoppas innerligt att det inta var sista gången jag såg det passet....   
Och så här kan det vara, mitt i allt stängs något ner, byter plats, förändras, ingen förvarning och ingen information någonstans. Folket väntas bara snällt anpassa sej efter det. Men med lite tjat brukar det mesta kunna lösa sej *peppar peppar, ta i trä, utmanar inte ödet, har inte mitt pass i handen ännu*

2. Svenska matvanor med en tvist

 En annan del av vardagen är att ta med sej svenska matvanor hit. För att orka med alla andra jobbigare vardagsmoment (byråkratiskt krångel är bara ett av mängder av exempel) behöver man få sin dos med trygghet, enkelhet och igenkänningsfaktorer. Sedan jag kommit på att man kan ju faktiskt göra taco här har det blivit den maträtten nåågra gånger. Men det är ju så gott!! Och speciellt idag när man kan riva ner lite ost som gästerna hade med sej.