Senaste tiden har det varit lite extra tyst här. Vanligtvis tycker jag det är rätt skönt att få ventilera mej på bloggen, men detta har jag inte velat prata om innan allt är klart. Nu är det klart! Tror jag i alla fall. Har fortfarande lite rädslan kvar att något ska gå fel. Men papper är signerade, så peppar peppar, detta är väl klart nu och båda arbetsplatser är informerade.
VI HAR KÖPT HUS!
Och inte bara det. VI SKA FLYTTA TILL UMEÅ.
Hur hände detta då? Ja, det är farligt att vara 'ledig' och ha för mycket tid att fundera på saker och ting. Då börjar man att ifrågasätta och tänka om. Eller kanske är det precis det man borde göra med jämna mellanrum?
Jag har alltid trivts bra i Stockholm, men aldrig känt att detta är mitt hem eller att jag "rotat" mej här. Och ser jag mej själv bli gammal i denna stad? Nej. Parallellt började längtan efter något eget, något större och en trädgård växa fram. Och tittar man på huspriserna här i Stockholm så inser man snabbt att det är rätt orealistiskt för oss, vi vill ändå inte ha allt för långt pendlingsavstånd till jobbet... Då börjar man ju ifrågasätta, varför bor vi egentligen i Stockholm? Och allt ställs ju till sin spets när vi blivit tre i familjen. Jag vill ju att Nova ska knyta ann till familjerna våra och kunna träffa dom mera regelbundet. Och man är mindre utsatt om man har familj nära. För hur bra vänner man än har, vem ringer man in ifall något händer mitt i natten? Vem kan släppa allt och rycka ut ifall det krisar sej? Kunna ta en natt ifall det behövs? Allt blir mera sårbart när man får barn och att vara nära familjerna är en enorm trygghet då.
Nästa fråga blev ju då, var skulle vi kunna tänka oss att bo? Det måste finnas jobbmöjligheter för oss båda, vi ska kunna bli gamla där och det måste vara närmare familjerna. Göteborg hade varit allra bäst när det kommer till jobben. Men inte på dom andra två punkterna. Våra hemstäder/bya är för små, där finns det få jobbmöjligheter för oss. Så det blev en lagom stor stad, lagom och väldigt nära familjemedlemmar och lagom goda jobbmöjligheter. Allt är inte klart på jobbfronten, men med största sannolikhet kommer jag att starta eget och jobba som konsult...
Så nu har vi alltså köpt ett hus. Vi går från den bekväma hyresrätten till att äga både tomt och hus. Lite nervöst är det. Det känns lite tryggare ändå att det är ett kedjehus (eller par/radhus? Inte helt på det klara där...) och att det finns en samfällighet. Man är inte helt ensam om något krisar sej och vissa frågor behöver man inte ta själv.
Men visst är det nervöst. Min jobbsituation kommer ändras, jag kommer säga upp min fasta anställning som jag haft sedan 10 år tillbaka. Vi kommer flytta ifrån våra vänner. Vi kommer flytta till en ny stad där ingen av oss bott tidigare. Vi kommer bli husägare. Allt det här har ockuperat min tankeverksamhet dom senaste månaderna. Och samtidigt som det är väldigt nervöst så känns det också mycket, mycket spännande. Vi är med hus i en ny stad!!
Visar inlägg med etikett Familj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Familj. Visa alla inlägg
fredag 18 maj 2018
lördag 10 mars 2018
Sportlovet - en vecka senare...
Hej bloggen, det blev visst lite paus pga diverse saker. Största orsaken, vi tog sportlov! Och Blogger har ingen app längre (varför???) och min telefon är för gammal/klen för att kunna ladda upp bilder till bloggen via webbläsaren. Men strunt i det nu, här kommer en uppdatering om vad som hände under sportlovet!!
Hela familjen började sportlovsfirandet i Umeå! Vi hade det väldigt trevligt, mycket familjemys med Novas kusiner och deras föräldrar! Och det blev pulkpremiär för lilla damen!!
Inga känslostormar direkt från hennes sida över pulkåkningen, tror hon mest var konfunderad över varför hon måste ha tre lager overaller på sej (såg ut som en liten Michelin-baby).
Sedan mötte moffa upp oss på Wasaline och vi tog båten över till Vasa.
Under detta sportlov blev det en hel del sportande faktiskt!! Vi skidade 6,5km! Så otroligt meditativt att skida, saknar verkligen att kunna göra det här i Stockholm.
Nova lärde sej göra sit-ups och ville kräla ur stolen. Bra med bälte... Hon lyckades även göra sin första rulla från rygg till mage! Lilla babyn håller på att bli stor!
Vi besökte Botniahallen där det var fullt ös med sportande barn.
Nova gjorde premiär på disco. Vi svängde loss till KAJs "Pa to ta na kako".
Sedan begav vi oss ut på isen! Alltså vi hade sån tur med vädret, strålade sol mest hela tiden!! Okej, kanske lite väl kallt med -18 vissa dagar, men då höll vi oss inne..
Som vanligt sov hon bort det mesta av utomhus aktiviteterna.
Jag testade det här med skridskor igen! Säkert 10 år sedan sist, kanske mer?
Riktigt roligt det med!
Kalas!! Alla familjemedlemmar är mars-barn så det bjöds på godsaker!
Som sagt, det blev en hel del sportande under lovet. Det blev till och med badminton match! SÅ ROLIGT!
Hejarklacken var på plats.
Kanske taskig mamma nu, men måste ju ta ett kort. Hon såg så söt ut...
Som vanligt när man är på besök i hemtrakterna blev det en vända (eller ett par vändor) till loppis. Vasa och Smedsby har väldigt bra loppisar. Halvjobbigt att packa ihop allt bara... Att flyga hem ensam med en bebis, tung väska, ryggsäck och en gigantisk Canada Goose jacka är inte det roligaste.
Men det gick, vi tog till och med flygbussen till Liljeholmen. Eftersom jag är ytterst strikt med hennes sovtider så fick jag bygga ett provisoriskt lamp-skydd så att hon kunde somna på bussen. Att ha en spotlight lysande rakt på sej uppmanar inte precis till sömn...
Det var vårt sportlov det, riktigt roligt, sportigt och händelserikt!
Hela familjen började sportlovsfirandet i Umeå! Vi hade det väldigt trevligt, mycket familjemys med Novas kusiner och deras föräldrar! Och det blev pulkpremiär för lilla damen!!
Inga känslostormar direkt från hennes sida över pulkåkningen, tror hon mest var konfunderad över varför hon måste ha tre lager overaller på sej (såg ut som en liten Michelin-baby).
Under detta sportlov blev det en hel del sportande faktiskt!! Vi skidade 6,5km! Så otroligt meditativt att skida, saknar verkligen att kunna göra det här i Stockholm.
Nova lärde sej göra sit-ups och ville kräla ur stolen. Bra med bälte... Hon lyckades även göra sin första rulla från rygg till mage! Lilla babyn håller på att bli stor!
Vi besökte Botniahallen där det var fullt ös med sportande barn.
Nova gjorde premiär på disco. Vi svängde loss till KAJs "Pa to ta na kako".
Sedan begav vi oss ut på isen! Alltså vi hade sån tur med vädret, strålade sol mest hela tiden!! Okej, kanske lite väl kallt med -18 vissa dagar, men då höll vi oss inne..
Som vanligt sov hon bort det mesta av utomhus aktiviteterna.
Jag testade det här med skridskor igen! Säkert 10 år sedan sist, kanske mer?
Riktigt roligt det med!
Kalas!! Alla familjemedlemmar är mars-barn så det bjöds på godsaker!
Som sagt, det blev en hel del sportande under lovet. Det blev till och med badminton match! SÅ ROLIGT!
Hejarklacken var på plats.
Som vanligt när man är på besök i hemtrakterna blev det en vända (eller ett par vändor) till loppis. Vasa och Smedsby har väldigt bra loppisar. Halvjobbigt att packa ihop allt bara... Att flyga hem ensam med en bebis, tung väska, ryggsäck och en gigantisk Canada Goose jacka är inte det roligaste.
Men det gick, vi tog till och med flygbussen till Liljeholmen. Eftersom jag är ytterst strikt med hennes sovtider så fick jag bygga ett provisoriskt lamp-skydd så att hon kunde somna på bussen. Att ha en spotlight lysande rakt på sej uppmanar inte precis till sömn...
Det var vårt sportlov det, riktigt roligt, sportigt och händelserikt!
Etiketter:
Familj,
Resa med baby,
Umeå,
Vår baby,
Österbotten
tisdag 9 januari 2018
Jul nr 2 - Smedsby edition
Efter julfirandet i Härnösand tog jag flyget över till Vasa (eller ja, via Stockholm då...) Vanligtvis när jag är på besök stannar jag kanske en långhelg eller max en vecka. Nu skulle vi (jag och Nova alltså) stanna i nästan tre veckor! Väldigt skönt att inte behöva "stressa in" allt på några få dagar. Nu hade vi gått om tid. Trodde jag, i slutändan hann vi ändå inte med allt vad vi velat pga att förkylningen stal några dagar... Men det mesta hann vi med, och bäst av allt, man hann "bara vara" med familjen också, för det hinner man så sällan.
Sötaste tomten.
Mycket god mat blev det såklart. Pappa och jag åt vår traditionsenliga jullunch, denna gång på Seglis. Riktigt gott!
Första gången jag kunde vara med på lussefirandet! Vad säger ni, kanske dags att läsa på lite om systemkamerans funktioner så man får snäppet skarpare bilder?
Sushi är ju ett måste. Tror det blev 96 bitar på sex personer. Bara fyra bitar blev över.
Och inte ett besök utan en kräftskiva. Denna gång trissade vi upp det med två humrar dessutom. Det var ju ändå uppesittarkvällen!
Traditionsenlig pyntning av granen dagen före julafton.
Familjen samlad på julaftonsmorgon.
Smått skeptisk tomte.
Maten på julafton var även den traditionsenlig: lutfisk, gravad lax, prinskorv, köttbullar, morotslåda och såklart julskinkan!
Och självfallet kom tomten. Dom lite äldre barnen var mycket exalterade. Vår dotter? Hon sov igenom HELA tomtebesöket. Bättre lycka nästa år. Men julklappar fick hon såklart ändå!
Sötaste tomten.
Mycket god mat blev det såklart. Pappa och jag åt vår traditionsenliga jullunch, denna gång på Seglis. Riktigt gott!
Första gången jag kunde vara med på lussefirandet! Vad säger ni, kanske dags att läsa på lite om systemkamerans funktioner så man får snäppet skarpare bilder?
Sushi är ju ett måste. Tror det blev 96 bitar på sex personer. Bara fyra bitar blev över.
Och inte ett besök utan en kräftskiva. Denna gång trissade vi upp det med två humrar dessutom. Det var ju ändå uppesittarkvällen!
Traditionsenlig pyntning av granen dagen före julafton.
Familjen samlad på julaftonsmorgon.
Smått skeptisk tomte.
Maten på julafton var även den traditionsenlig: lutfisk, gravad lax, prinskorv, köttbullar, morotslåda och såklart julskinkan!
Och självfallet kom tomten. Dom lite äldre barnen var mycket exalterade. Vår dotter? Hon sov igenom HELA tomtebesöket. Bättre lycka nästa år. Men julklappar fick hon såklart ändå!
söndag 7 januari 2018
Jul nr 1 - Härnösand edition
Lagom till det att alla städat undan julen så tänkte jag att det är dags att skriva om den! I år blev det två jular, en på den svenska sidan, och en på den finska sidan. Väldigt trevligt, blev ju dubbelt upp med firandet!
Vi började i Sverige. Och helgens populäraste person var ju lätt denna lilla tös (som ser lite rädd ut här i sin fina tomtedräkt)! Kusinerna stod i kö för att få ha henne i famnen. Och dom andra familjemedlemmarna var rätt så ivriga dom med!
Vi varvade julmaten med ett besök till Pinchos. Man beställde all mat via en app och allt kom i små små portioner. Riktigt gott och perfekt sätt att få smaka lite allt möjligt. Detta var första gången vi var ute och åt middag kvällstid! Lilla damen sov till och med genom halva middagen.
Det blev en aning förvirrat. Man ville ju skicka god jul till familj och vänner, men sedan kom man på, det är ju egentligen "bara" 9 december...
Även fast det inte var den riktiga julen så lyckades vi pricka in en julmarknad i stan! Och OJ vad folk det var!! Vi tyckte det var skönt att åka från Stockholm och slippa trängseln. Funkade inte riktigt.
Pre-julhelgen blev väldigt mysig, massor med god mat, familjehäng och annat skoj.
Vi började i Sverige. Och helgens populäraste person var ju lätt denna lilla tös (som ser lite rädd ut här i sin fina tomtedräkt)! Kusinerna stod i kö för att få ha henne i famnen. Och dom andra familjemedlemmarna var rätt så ivriga dom med!
Vi varvade julmaten med ett besök till Pinchos. Man beställde all mat via en app och allt kom i små små portioner. Riktigt gott och perfekt sätt att få smaka lite allt möjligt. Detta var första gången vi var ute och åt middag kvällstid! Lilla damen sov till och med genom halva middagen.
Det blev en aning förvirrat. Man ville ju skicka god jul till familj och vänner, men sedan kom man på, det är ju egentligen "bara" 9 december...
Även fast det inte var den riktiga julen så lyckades vi pricka in en julmarknad i stan! Och OJ vad folk det var!! Vi tyckte det var skönt att åka från Stockholm och slippa trängseln. Funkade inte riktigt.
Pre-julhelgen blev väldigt mysig, massor med god mat, familjehäng och annat skoj.
torsdag 26 oktober 2017
Familjen på besök
Vart försvinner tiden? Redan torsdag och halva veckan försvunnit. Dags för lite bilder från förra helgens familjebesök!
Stolt kusin som undrade om hon kunde åka rutchkana och gunga med Nova. Jag var tråkig och sade nej.
Vi hade fantastisk tur med vädret, otroligt fint höstväder med sol och kylig luft. (Dagarna efter har det regnat rätt mycket...) Det blev en hel del utomhusvistelse och promenad, alltså i jämförelse med vad jag är van vid. Vi promenerade från Liljeholmen via Trekanten till Winterviken för lunch och dagen innan hängde vi i lekparken vid Tantolunden och promenerade runt på Södermalm.
Glada kusinerna.
Jag bjöd på fin-fika! Delicato asken var riktigt bra, rekommenderar! Lagom små bitar så att man kan smaka på flera. Och såklart har asken två lager.
Mera lekparkshäng i Liljeholmen.
Enda personen i familjen som fått en ny titel! Äldsta systern fick nu äntligen bli moster!
Väldigt härligt att ha alla här! Och så tråkigt att man inte kan träffas nu som då i vardagen. Men snart är det jul och då är planen att göra ett lite längre besök hos dom.
Stolt kusin som undrade om hon kunde åka rutchkana och gunga med Nova. Jag var tråkig och sade nej.
Vi hade fantastisk tur med vädret, otroligt fint höstväder med sol och kylig luft. (Dagarna efter har det regnat rätt mycket...) Det blev en hel del utomhusvistelse och promenad, alltså i jämförelse med vad jag är van vid. Vi promenerade från Liljeholmen via Trekanten till Winterviken för lunch och dagen innan hängde vi i lekparken vid Tantolunden och promenerade runt på Södermalm.
Glada kusinerna.
Jag bjöd på fin-fika! Delicato asken var riktigt bra, rekommenderar! Lagom små bitar så att man kan smaka på flera. Och såklart har asken två lager.
Mera lekparkshäng i Liljeholmen.
Enda personen i familjen som fått en ny titel! Äldsta systern fick nu äntligen bli moster!
Väldigt härligt att ha alla här! Och så tråkigt att man inte kan träffas nu som då i vardagen. Men snart är det jul och då är planen att göra ett lite längre besök hos dom.
onsdag 18 oktober 2017
Familj på ingång!!
Imorgon smäller det!! Hela min familj är på ingång, föräldrar, systrar och systerdöttrar. Ska bli väldigt härlig att ses igen! Senast vi sågs var det midsommar och lilla damen vår låg ännu och gosade i magen. Tror det var midsommar i alla fall? Amningshjärna delux... Amningsmagen har kickat igång rejält också, ungefär en timme efter lunchen eller middagen är jag sugen på ett mellanmål.
Och lagom till att familjen kommer har vi fått bilderna från den duktiga fotografen! Vi fick två förstoringar och köpte resten av bilderna i lågupplöst form. Så ni kan ju räkna med ett par bildinlägg framöver på vår lilla stjärna! Här får ni en förhandstitt!
Älskar att ta studiobilder, dom blir så fina! Väl värd investering för framtiden tycker jag! Och så glad att jag var och fotade mej när jag var gravid! Jag har länge velat gå på en fotokurs och verkligen lära mej mer om hur fota och systemkamerans teknik, kanske ska slå till nu under föräldraledigheten. Fotografiska har ju faktiskt en kurs för just föräldralediga, måste ju tolka det som ett tecken på att nu är det dags!
Och lagom till att familjen kommer har vi fått bilderna från den duktiga fotografen! Vi fick två förstoringar och köpte resten av bilderna i lågupplöst form. Så ni kan ju räkna med ett par bildinlägg framöver på vår lilla stjärna! Här får ni en förhandstitt!
Älskar att ta studiobilder, dom blir så fina! Väl värd investering för framtiden tycker jag! Och så glad att jag var och fotade mej när jag var gravid! Jag har länge velat gå på en fotokurs och verkligen lära mej mer om hur fota och systemkamerans teknik, kanske ska slå till nu under föräldraledigheten. Fotografiska har ju faktiskt en kurs för just föräldralediga, måste ju tolka det som ett tecken på att nu är det dags!
söndag 2 juli 2017
Midsommarhelgen
Bättre sent än aldrig! Här kommer bilder från midsommarhelgen!
Detta blev sista flygresan innan due-date, får se när och vart nästa resa blir! Just nu har vi INGET inbokat överhuvudtaget. Inget flyg, inga hotell, ingen road-trip, inge planer ens. Känns väldigt konstigt med tanke på att senaste 5 åren har vi alltid haft minst 2 resor inbokade. Nu är det nada.
Hur som helst, det var väldigt skönt att få tillbringa en långhelg med familjen. Vi hängde mest hemma hos föräldrarna och systrarna och syskonbarnen kom på besök. Tror jag aldrig varit iväg någonstans och rört mej så här lite...
Morgonkaffet dracks ur denna mugg! Varför? Jo, jag har nämligen sålt min första bild genom denna blogg! När jag var hemma för två år sedan och hade min möhippa så fick jag flyga ett litet plan (alltså åka med, inte jag som flög såklart...) Och såklart blev det ju en massa bilder tagna under den flygningen, bl.a. bilder på meteoritkratern i Söderfjärden! Och nu har en ev bilderna hamnat på muggar som säljs hos besökscentret Meteoria! Så är ni och turistar i Vasatrakten och undrar vad ni ska göra, åk dit!
Men nu till midsommar! I år firades den i sällskap av min och min svågers familj. Självklart på en villa, midsommar i Österbotten utan en villa är ingen riktig midsommar... (Och villa betyder sommarstuga på finlandssvenska..)
Mera pilkastning!
Det blev till och med dans runt midsommarstången!
Även preggot tog sej en tur!
Och allt ackompanjerades av dragspelsmusik som pappa stod för!
Flickorna i familjen! Snart kommer det en till i skaran! (Är i smyg lite glad att det är en tjej jag väntar. Men så kanske man inte får säga? Men, just nu känns allt kring föräldraskap nytt och spännande men samtidigt också lite skrämmande. Det är okänd mark för mej helt enkelt. Och har man vuxit upp med två systrar, har två systerdöttrar och är själv tjej, då känns det lite mera "bekant" med en dotter. Även fast det inte säger något om hur ens barn kommer att vara eller bete sej. Men jag är rätt van med tjejer helt enkelt och just nu känns det som en liten trygghet...)
Stolta snart-föräldrar! Lustigt hur man med vissa kläder och kameravinklar nästan kan dölja magen. Det syns ju knappt att jag är gravid på bilden. Men jag kan tala om att DET KÄNNS, nu börjar krämporna komma smygande. Känner ibland av foglossning i vissa lägen (eller tror att det är det, har alltid haft lite problem i höfterna/nedre ryggen så vet inte om det är den extra tyngden eller foglossning som gör att det ibland hugger till) och nacken och axlarna börjar bli riktigt trötta nu (hållningen vid arbetsbordet blir bara sämre och sämre ju längre ifrån tangentbordet jag kommer). Men det jobbigaste är ändå att nu börjar jag bli rätt osmidigt och inte så mobil. Att vända sej i sängen eller stiga upp ur soffar går inte så graciöst. Och tanken på att promenera i normal takt är bara att glömma. Jag får gå i snigeltakt för att inte få sammandragningar eller sticknings/håll känningar i ligamenten (eller nu hur man ska beskriva det). Som tur kan jag cykla hur bra som helst ännu, det är räddningen. Utan cykeln skulle jag seriöst ha problem att ta mej till jobbet (att gå 400 meter från tunnelbanan till jobbet var tungt). Men, annars mår jag bra och det discodansas för fullt i magen, så att börja känna sej osmidig när man är i vecka 31 är väl rätt oundvikligt... Så ska inte klaga egentligen. Bara lite grann!
Detta blev sista flygresan innan due-date, får se när och vart nästa resa blir! Just nu har vi INGET inbokat överhuvudtaget. Inget flyg, inga hotell, ingen road-trip, inge planer ens. Känns väldigt konstigt med tanke på att senaste 5 åren har vi alltid haft minst 2 resor inbokade. Nu är det nada.
Hur som helst, det var väldigt skönt att få tillbringa en långhelg med familjen. Vi hängde mest hemma hos föräldrarna och systrarna och syskonbarnen kom på besök. Tror jag aldrig varit iväg någonstans och rört mej så här lite...
Morgonkaffet dracks ur denna mugg! Varför? Jo, jag har nämligen sålt min första bild genom denna blogg! När jag var hemma för två år sedan och hade min möhippa så fick jag flyga ett litet plan (alltså åka med, inte jag som flög såklart...) Och såklart blev det ju en massa bilder tagna under den flygningen, bl.a. bilder på meteoritkratern i Söderfjärden! Och nu har en ev bilderna hamnat på muggar som säljs hos besökscentret Meteoria! Så är ni och turistar i Vasatrakten och undrar vad ni ska göra, åk dit!
Men nu till midsommar! I år firades den i sällskap av min och min svågers familj. Självklart på en villa, midsommar i Österbotten utan en villa är ingen riktig midsommar... (Och villa betyder sommarstuga på finlandssvenska..)
Mera pilkastning!
Det blev till och med dans runt midsommarstången!
Även preggot tog sej en tur!
Och allt ackompanjerades av dragspelsmusik som pappa stod för!
Flickorna i familjen! Snart kommer det en till i skaran! (Är i smyg lite glad att det är en tjej jag väntar. Men så kanske man inte får säga? Men, just nu känns allt kring föräldraskap nytt och spännande men samtidigt också lite skrämmande. Det är okänd mark för mej helt enkelt. Och har man vuxit upp med två systrar, har två systerdöttrar och är själv tjej, då känns det lite mera "bekant" med en dotter. Även fast det inte säger något om hur ens barn kommer att vara eller bete sej. Men jag är rätt van med tjejer helt enkelt och just nu känns det som en liten trygghet...)
Stolta snart-föräldrar! Lustigt hur man med vissa kläder och kameravinklar nästan kan dölja magen. Det syns ju knappt att jag är gravid på bilden. Men jag kan tala om att DET KÄNNS, nu börjar krämporna komma smygande. Känner ibland av foglossning i vissa lägen (eller tror att det är det, har alltid haft lite problem i höfterna/nedre ryggen så vet inte om det är den extra tyngden eller foglossning som gör att det ibland hugger till) och nacken och axlarna börjar bli riktigt trötta nu (hållningen vid arbetsbordet blir bara sämre och sämre ju längre ifrån tangentbordet jag kommer). Men det jobbigaste är ändå att nu börjar jag bli rätt osmidigt och inte så mobil. Att vända sej i sängen eller stiga upp ur soffar går inte så graciöst. Och tanken på att promenera i normal takt är bara att glömma. Jag får gå i snigeltakt för att inte få sammandragningar eller sticknings/håll känningar i ligamenten (eller nu hur man ska beskriva det). Som tur kan jag cykla hur bra som helst ännu, det är räddningen. Utan cykeln skulle jag seriöst ha problem att ta mej till jobbet (att gå 400 meter från tunnelbanan till jobbet var tungt). Men, annars mår jag bra och det discodansas för fullt i magen, så att börja känna sej osmidig när man är i vecka 31 är väl rätt oundvikligt... Så ska inte klaga egentligen. Bara lite grann!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)